Handlar vi rätt?

Av Hans Ahlskog

Jag håller som bäst på och studerar kunga- och krönikeböckerna och har nu kommit till Andra kungaboken. Det är en mycket intressant bok. Ni skall läsa den.

När jag nu höll på med genomläsningen fastnade jag för en berättelse som finns i det sjunde kapitlet. Den har i folkbibeln överskriften De spetälska vid Samarias stadsport och ni kan gärna ta fram era Biblar och följa med.

Bakgrunden är att Israels, d.v.s. Nordrikets, huvudstad Samaria hade belägrats av den arameiska kungen Ben-Hadad och det blev en mycket svår hungersnöd. Det fanns ingen möjlighet att få någon mat in till den omringade staden. Samarias invånare kunde inte lämna staden utan att falla i händerna på ockupationsmakten. Men det fanns några spetälska män utanför stadsportarna som hade alternativ och de överlade med varandra: Om vi går in i staden nu när det är hungersnöd där, så kommer vi att dö där. Och om vi stannar här utanför portarna så kommer vi också att dö. Låt oss nu alltså gå över till araméernas läger. Om de låter oss leva så får vi leva, och om de dödar oss så låt oss dö.

Dessa män hade inget att förlora. Så de går över till araméernas läger med hopp om att få behålla livet.

När de i skymningen kommer till fiendelägret så fanns ingen där. Vi kan läsa att Herren hade låtit ett dån av vagnar och hästar höras, ett dån som av en stor här, och de hade sagt till varandra: Israels kung har säkert lejt hjälp mot oss hos hetiternas och egyptiernas kungar, för att de skall överfalla oss. Den arameiska hären hade flytt huvudstupa och övergivit lägret med all proviant. De utsvultna spetälska männen gick in i ett tält och kastade sig över den mat som fanns där. De plundrade också tältet på guld och silver. Sedan tog de sig an nästa tält. Det var rena julafton för dessa utstötta, fattiga män. Nu plötsligt var de jätterika. De hade en hel krigshärs egendomar för sig själva och de gömde undan så mycket de bara hann.

Men efter en stund  blev de fundersamma:

-Vi handlar inte rätt, sade de till varandra. Idag kan vi komma med goda nyheter. Men om vi tiger nu och väntar till i morgon, drar vi skuld över oss. Kom så går vi och berättar om det här i kungens hus.

”Idag kan vi komma med goda nyheter”, sade de spetälska till varandra. I den gamla grekiska översättningen av GT, Septuaginta, hittar vi här ordet euangelion, evangelium. Budskapet om att den arameiska hären hade flytt var ett riktigt evangelium, ett glädjebudskap för folket i Samaria. Nu var hungersnöden slut och folket kunde äta sig mätta i araméernas tält.

Martin Chemnitz, en av den lutherska kyrkohistoriens viktigaste lärare, som också är huvudförfattare till Konkordieformeln, gjorde en gång en undersökning om användningen av ordet evangelium i GT. Han ville undersöka i vilka sammanhang ordet påträffas och han fann att det används när en budbärare skall föra fram ett budskap om att fienden har besegrats och att freden är återställd. Detta hade hänt i Samaria. Belägringen var slut och freden var återställd. Denna glädje och befrielse ville inte de spetälska undanhålla sina bröder inne i staden. Vi handlar inte rätt, låt oss gå och berätta om detta i kungens hus.

Hur är det med oss kristna idag? Vi som har nåtts av evangelium, av budskapet om att vår fiende har blivit besegrad, att Ormens huvud är krossat och att frid nu råder mellan Gud och oss. Hur handlar vi som sitter på denna information? Handlar vi rätt? Kan vi komma med goda nyheter till någon i vår omgivning? Eller nöjer vi oss med att sitta för oss själva och vräka i oss av Guds goda gåvor? Vi går i kyrkan, firar nattvard och läser vår Bibel. Vi har det bra. Vi kan gå från nådemedel till nådemedel. Men de andra då? De utsvultna? Hur har dom det?

Vi skall komma ihåg att himlaarvet inte blir mindre av att flera får del av det. När Gud utökar de frälstas skara så ökar han också glädjen. Himlens änglar gläds och Guds barn gläds över en syndare som omvänder sig.

De spetälska utanför Samaria ville inte hålla tyst om frälsningen medan folk svalt ihjäl inne i staden. Nyheterna var för bra för att hålla hemliga. Och då handlade det bara om befrielse från en jordisk belägring och en kroppslig hungersnöd. Det evangelium som vi kristna har att föra fram handlar om befrielse från en evig belägring under djävulen. Detta är så goda nyheter så att vi inte kan hålla det för oss själva. Paulus skriver till efesierna:
Sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger.

Evangelium driver oss, Kristi kärlek tvingar oss att låta andra få höra om Guds frälsning. Vi  kan komma med goda nyheter, låt oss gå ut med dem till vänner och grannar, på jobbet, i skolan och överallt. Må Gud vara med sina budbärare. Amen.