7 september 2012

Vår nästa

 Av Hans Ahlskog

Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Som predikotext skall vi läsa ett kort stycke från Galaterbrevets sjätte kapitel, närmare bestämt verserna 9 och 10.

Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp. Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro. Amen.

Låt oss be:
Min mun och tunga, o min Gud,
för sådant tal bevara
som strider emot dina bud
och dig till sorg kan vara.
Gud, med din Ande led mig här
att jag av hjärtat har dig kär
och dig i trohet tjänar.
(Psb 476:1)


Temat för trettonde söndagen efter trefaldighet är vår nästa. Texterna för denna söndag handlar i regel om den allmänneliga kärleken, d.v.s. kärleken till vår nästa oavsett vem denna nästa är. Jag tänkte att vi idag först skulle stanna inför kärleken till nästan och sedan, mera specifikt, inför kärleken till bröder och systrar i tron. Detta är en sak som det inte så ofta undervisas om har jag på känn. Bibeln gör en åtskillnad mellan kärleken till dem som delar vår tro och kärleken till människor i allmänhet. Sist idag skall vi också säga något kort om vår kärlek till Gud. Men vi skall börja med att tala om det egentliga ämnet för denna söndag, vår nästa och vår kärlek till honom eller henne.

Kärleken till vår nästa är befalld i Guds lag. Jesus lär oss i Matteus evangeliums 22:a kapitel att det näst största budet i lagen lyder: Du skall älska din nästa som dig själv. (Matt 22:39) Det var inte bara Jesus som värderade detta bud högt utan det verkar snarare vara allmänt på Jesu tid. Den skriftlärde i Lukas 10, som får lyssna till Jesu liknelse om den barmhärtige samariten, sammanfogar också budet om kärleken till nästan med det yppersta budet i 5 Mos 6:4f, Shema Yisrael, Hör, Israel, HERREN vår Gud, HERREN är en. Och du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft. Den laglärde tillfogar rakt på ...och din nästa som dig själv. Älska Gud och älska din nästa, det är vad lagen säger.

Budet om kärleken till nästan sammanfattar det som sägs i buden 4-10 av Guds tio bud. Det förbjuder allt från upproriskhet och mord till begär mot vår nästas egendom. Genom dessa bud vill Gud skydda vår nästa mot vårt syndiga hjärtas impulser.

Nu har vi nämnt ordet nästa flera gånger, så det är på sin plats att vi som den laglärde i Lukas 10 frågar oss: vem är då min nästa?

Ordet nästa (pläsion) betyder en som står oss nära, en som vi kommer i kontakt med. Det kan röra sig om medkristna, arbetskamrater, grannar, familj och släkt. Kort sagt människor som Gud sänder i vår väg.

När Jesus får denna fråga av den laglärde så svänger han på hela saken genom att berätta liknelsen om den barmhärtige samariten. Den är bekant så vi skall inte gå in på den desto mera men Jesus berättar om den slagne mannen på vägen och om prästen, leviten och samariten som kommer till platsen och fattar sina beslut om hur de skall handla. Efteråt frågar Jesus den laglärde: Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare? Den laglärde hade frågat: Vem är då min nästa, vem är den människa som jag bör älska? I bakgrunden spökar de judiska tänkesättet som Jesus går till rätta med i Bergspredikan: älska din nästa och hata din ovän. Dem som står en nära bör man älska, var utgångspunkten för den laglärde. Men Jesus svänger på saken och låter i sin berättelse en främling hjälpa den slagne mannen. Samariten närmade sig den slagne och hjälpte honom. Han kom honom nära. Han bevisade sig vara en nästa för mannen som fallit offer för rövare. Poängen är inte: Den slagne är min nästa, honom skall jag älska, utan det utgår från den slagnes perspektiv: samariten är min nästa, han är mig nära, han kom till undsättning. Jag har föraktat och förbannat honom. Jag har hållit honom som en ovän, men han hjälpte mig i min nöd. 

Jesus är alltså inte intresserad av att undervisa den laglärde och oss om vem som är värd vår kärlek  utan han att vi skall fråga oss själva: Hur kan jag bevisa mig vara en sann nästa för människor som behöver min hjälp?

För detta, att visa att man bryr sig om hjälpbehövande, är något mycket viktigt. Målet är att Gud skall få äran. Vi kristna är kallade att vara ljus i världen. Att lysa för människor som vandrar i mörkret här i världen. Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen. (Matt 5:16) Vi kristna är ett föraktat folk. Vi anses vara enfaldiga som sätter vårt hopp till något som står i en gammal boksamling om en Gud som skall återvända till jorden för att hämta hem sina barn. Dessutom är vi konservativa och motsätter oss aborter och samkönade äktenskap. Vi anses vara bromsklossar för samhällets utveckling. Men genom att göra gott mot dem som kommer i vår väg kan vi visa att vi vill andra människor väl. Och Gud får äran. Petrus skriver i sitt första brev:

Uppför er väl bland hedningarna, så att de, när de anklagar er som förbrytare, ser alla goda gärningar ni gör och prisar Gud den dag han uppsöker dem. (1 Petr 2:12)

Paulus förmanar församlingen i Filippi: Låt alla människor se hur vänliga ni är. (Fil 4:5) Till församlingen i Tessaloniki skriver han: Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. (1 Tess 5:15)

Kärleken till nästan är viktig med tanke på missions- och evangelisationsarbetet. Petrus skriver t.ex. om hur kvinnor med ett gudfruktigt och rent liv kan vinna sina icke-troende män för Kristus. Men kärleken till nästan är viktig också för dess egen skull, för att Gud har befallt den. Gud bryr sig om alla människor. Han är inte långt ifrån någon enda människa, säger Paulus på Aeropagen. Han vill också att vi skall vara nära alla människor, d.v.s. vara en nästa för dem. Gud utför ännu sitt uppehållande verk i världen. Han låter sin sol gå upp över både onda och goda. Själva solen är ett bevis på att Gud vill vara nära alla människor och bryr sig om dem och han vill att vi skall reflektera hans kärlek till våra medmänniskor.

Nu skall vi gå över till en särskild del av det som hör till ämnet kärlek till nästan och vi skall då stanna inför broderskärleken, det som i predikotexten kallades för att göra gott mot dem som delar vår tro. Detta är en sak som Bibeln talar väldigt mycket om. Det finns t.o.m. med i det som den laglärde i Lukas 10 anför från 3 Mos 19, att älska sin nästa som sig själv. Där heter det: Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. (v.18)

Gud vill att vi skall visa hans barn särskild kärlek. Jesus gav lärjungarna detta bud i sitt avskedstal: Detta är mitt bud, att ni skall älska varandra såsom jag har älskat er. (Joh 15:12)  Åter är det Guds kärlek som skall motivera oss. Gud älskar sina barn och han vill att vi skall älska dem. Johannes skriver i sitt första brev: Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, (så att han sände sin Son till försoning för våra synder) är också vi skyldiga att älska varandra. (1 Joh 4:11) Denna kärlek, d.v.s. kärleken till våra trossyskon, kommer Jesus att lyfta fram vid den yttersta domen, inte som en orsak till att vi blir frälsta utan som ett bevis på vår frälsande tro: Allt vad ni har gjort for en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. (Matt 25:40) Att Jesu bröder syftar på hans lärjungar blir klart t.ex. av stället i Matt 12 där man säger till Jesus att hans mor och hans bröder ville tala med honom. Jesus säger: Vem är min mor och mina bröder. Sedan visar på sina lärjungar och säger: Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor. (Matt 12:46 ff) 

Jag har många gånger blivit förundrad över vilken omsorg Jesus har till sina kristna. I Matteus 10 undervisar han sina lärjungar om vilken lön som följer på den äkta broderskärleken. På visad broderskärlek följer nådelön. Den som tar emot er tar emot mig. (jfr den som älskar er, älskar mig) Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön. Och den som tar emot en rättfärdig man därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdig mans lön. Och den som ger en av dessa små en bägare med friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge -amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön. (Matt 10:40-42) 

Vår kärlek är ingen frälsningsgrund. Det är endast Guds kärlek som är grunden till vår frälsning. Men Gud utlovar lön för gärningar som gjorts i tron. De gärningarna tål provet och medför lön på den yttersta dagen, vilket Paulus undervisar om i 1 Kor 3.

Vi skall ännu se på ett ord i 2 Petr 1 vers 5ff.

Gör allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. 

De tre sista sakerna som nämndes var gudsfruktan, kärlek till bröderna och kärlek till alla människor. Gudsfruktan kunde man också benämna kärlek till Gud. Denna kärlek skall alltid stå i första rummet. Jesus säger: Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. (Matt 10:37) Kärleken till vår nästa sträcker sig inte så långt att den skulle leda till brott mot Guds bud. Inte heller den broderliga kärleken får gå före lydnaden för det som Gud har sagt. Om någon bror eller syster avviker från vägen skall vi inte tänka att kärleken tvingas oss att tiga för att inte brodern eller systern skall bli illa till mods. Tvärtom är det så att broderskärleken tvingar oss att gripa in om någon blir efter på vägen. I det sammanhang i 3 Moseboken 19 som talar om att vi skall älska vår nästa som oss själva står det: Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd. (v.17) Det är detta som Paulus avser med orden i Gal 6:2 Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag. Den sanna broderskärlekens art visas också i Rom 12:9 ff: Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda. Håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning. Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren.  Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet.

Att ta vara på sin broder är en mycket stor kärleksbevisning. Att försöka hjälpa i timlig nöd är något mycket bra, men att hjälpa i andlig nöd är ännu viktigare. Paulus skriver i avslutningsorden till Andra korintierbrevet: Till slut, bröder, var glada, låt er upprättas och förmanas, var eniga och håll fred. (13:11)

Ytterligare ett ord om broderskärleken hittar vi i Hebréerbrevets trettonde kapitel: Bröder, bli kvar i broderskärleken. Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det. Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni vore deras medfångar, och på dem som misshandlas, som om det gällde er egen kropp. (Hebr 13:1-3)

Vi kunde nämna många andra ställen i Bibeln som uppmanar till broderskärlek, men tiden medger det inte denna gång. Vi kan konstatera att Gud i Bibeln har gett alla dessa uppmaningar till broderskärlek för att han älskar sina barn så mycket. Han vill att de kristna skall älska varandra och hjälpa varandra på vägen till himlen.

Vi skall sammanfattningsvis konstatera att Gud vill att vi skall älska vår nästa som vi älskar oss själva. Denna kärlek gäller alla människor som kommer i vår väg och inte endast de som är vänligt inställda mot oss. Gud vill vidare att vi visar särskild kärlek till dem som delar vår tro och bistår dem när det gäller både timliga och andliga behov. Gud fordrar dock för sin egen del den främsta platsen i vårt hjärta i enlighet med det yppersta budet i lagen: Du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.
Amen.

Låt oss be:
Herre, tack för att du har älskat oss och utgivit din Son för våra synders skull. Hjälp oss att återspegla din kärlek i våra liv så att vi älskar alla som kommer i vår väg. Detta ber vi om i din Sons Jesu Kristi namn. Amen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar