Allt som Gud har skapat är gott

Av Øyvind Edvardsen

Predikan över 1 Tim 4:1-5. 1 sön e trettondag. 12 jan 2014 – Lepplax.

«Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten och som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen. Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse. Det helgas genom Guds ord och bön.»

(1 Tim 4:1-5)

 

När Gud skapade jorden och allt liv på jorden så såg han att det var gott. Gud såg själv att alla delar av hans skapelse var god. Både jorden och himlen, vatten och land, träd och växter, fåglar och fiskar, alla djuren och kronan på skapelsen, människan själv. Allt detta skapade Gud med den intention att det skulle vara gott, och så blev det också. Hans skapelse var fullkomligt god på allt sätt.

Gud satte människan till at råda över skapelsen och att härska både över plantar och djur. Allt annat blev skapat för att människan skulle ha glädje av det. Det fanns inget som människan behövde hålla sig undan utöver Livets träd och trädet med kunskap om gott och ont. Allt stod till deras förfogande. Också kvinnan som Gud skapade som mannens hjälpare kunde mannen förhålla sig till. Ja, hon var skapad för honom och Gud hade bett de föröka sig och uppfylla jorden tillsammans. Hela Guds skapelse var god.

När Paulus skriver till Timoteus om vilket avfall från tron som skall visa sig i de sista tiderna så är förbud mot äktenskap och mat det som Paulus nämner. Villoandar skall förleda folk till att tro att äktenskapet är något ont och orent. Dessa samma andar vill också påstå att vissa sorters mat är orent och syndigt.

Det är hycklare som vill komma med sådana påståenden. De vill framstå som religiösa och rena och fina och framföra dessa förbud som om det vore en ny serimoniallag. Utifrån vill det se ut som att dessa villoandar talar ord från Gud, medan de i verkligen är de värsta lögnare som lägger ett ok på människor som Gud aldrig har placerat där.

Det är Guds Helige Ande som talar tydligt om att detta skall hända i de sista tider. Gud avslöjer villoanderna och låter Paulus upplysa folket om vad som väntar dem. Och det råder ingen osäkerhet kring vad som ska hända i samband med att människor avfaller från tron, de kommer att låta sig villseleda av dessa villoandar och onda andar. Och vi vet vem som är deras ledare, det är Satan själv.

De sista tiderna som Paulus skriver om existerade redan då han skrev till Timoteus. Inte bara levde de nytestamentliga kristna i de sista tiderna, de var också mycket medvetna om det. De förstod att läsa tecken, de vissta att eftersom Messias hade kommit till jorden så levde de också i de sista tiderna. Också de kristna i Efesos där Timoteus befann sig förstod att Paulus talade både om nutid ock framtid när han talade om vad som skulle hända.

Omedelbart efter Jesu himmelsfärd började det råda kaos och oordning bland de kristna. Falska lärare och hycklare som styrdes av villoandar fanns redan bland de kristne och försökte vilseleda dem. De kom som vargar i fårkläder. Och den falska lära de spredde omkring sig är den falska lära vi finner i alla världens religioner förutom den kristna och som tiltalar alla syndiga människor: nämligen gärningslära. Villoandarna predikade ett för den syndiga människan mycket enkelt budskap: Du skall, du skall inte. Du får göra, ock du får inte göra.

Det finns egentligen endast två religioner här på jorden: Det är den som lär frälsning genom nåden allena för Kristi skull, ock den som lär frälsning genom egna gärningar. Av någon anledning så vill människan gärna bidra till sin egen frälsning, vi vill gärna göra något själv. 

Genom att observera oss själv och världen runt omkring oss så ser vi att allt inte står bra till. Då är det en enkel lösning att sätta upp en rad med förbud ock regler över vad man får göra eller inte får göra här i livet. Den syndiga människan tror nämligen att han kan överhålla sina egna regler. Men han innser snabbt att inte heller dessa människobud klarar han av att överhålla.

Världen är full av människobud som liknar på det avfall Paulus beskriver. Katolska kyrkan kräver fortfarande celibat för sina präster med de fruktansvärde konsekvenser det får för deras sexualdrift. Både griskött och nötkött anses som orent och är förbjudit i många stora religioner på jorden. I sin iver efter gudfryktigt levende så är också alkohol förbjudit i många pietistiska krätser.

Även kristna människor faller för frästelsen att införa människobud för sig själv och andra. Man försöker hålla sig undan vissa sorters mat eller dryck pga yttre orsaker, som till ex att eftersom människor svälter ett ställe i världen så kan vi inte äta här. Eller man inbillar sig att vissa djur har mer känslor än andra och därför vägrar man äta dem för att tillfrädsstäalla sitt eget samvete.

Alla människor har dåligt samvete eftersom alla människor er född i synd. Det förändrade sig inte avsevärt då vi blev Guds barn i dopet och fick tron planterat i våra hjärtan genom Den Helige Ande. Innan omvändelsen hade vi dåligt samvete pga lagen som talade i våra hjärtan. 

Också efter vår omvändelse, efter vårt dop, har vi dåligt samvete pga lagen. Ja, efter att vi fått tron i våra hjärtan har vi mest sannolikt ännu dåligare samvete. För vi ser vår synd tydligt samtidigt som vi ser vårt eget fördärv och oförmåga att rätta till våra brister.

Skillnaden mellan att vara troende eller icke-troende består inte i att den ena har dåligt samvete, medan den andre inte har det. Nej, skillnaden består i vem vi söker vår hjälp i för att få renat vårt samvete. Den icke-troende söker hjälp i sig själv och sina egna goda gärningar och överhållelse av människobud.Den troende söker sin hjälp hos Jesus och hans rättfärdriggörande verk för oss och för våra synder.

Den som genom dopet fått tron i hjärtat kan gå till Jesus med sitt dåliga samvete och få förlåtelse för sina synder. Det är den stora skillnaden mellan den troende och den icke-troende.

Så, tänker någon orolig själ, då kan liksom människan göra vad han vill så länge han ber om förlåtelse, är det så? Nej, inte alls. Frälsning från synden är inte det samma som tillåtelse till att fortsätta i synden. Men allt kommer i sin ordning, och helgelsen kommer inte först. Det första som händer är att Jesus rättfärdiggör oss. Han gör oss rättfärdiga genom sitt eget fullkomliga liv och genom sin död och uppståndelse.

Genom Jesus Kristus, Guds egen Son, och han verk, är vi rättfärdiga i Guds ögon. Denna rättfärdighet leder i sin tur oss till att vilja leva heliga liv. Dvs vi söker att göra och leva så som det behagar Gud ut av tacksägelse till honom. Och hans vilja får vi veta om i hans eget ord, i Bibeln.

I sitt Ord berättar Gud om för oss hur han vill att vi ska leva. Han berättar om för oss vad som behagar honom och vad som han inte har behag i. Bland annat så berättar han om att hans skapelse står till vårt förfogande. Allt som han har skapat är gott. Men det viktiga för oss som troende är inte att vi har total frihet till att göra vad vi vill, men att vi kan ta emot allt som Gud har skapat i tacksägelse och i bön.

På det sätet helgas allt som han har skapat. Det viktiga för oss är att komma ihåg var vi får vår mat ifrån, vem det är som egentligen skänker oss mat varje dag, fast vi själv har köpt den i affären. Gud vill att du skall tacka honom för den mann eller hustru som han har skänkt dig och komma ihåg att det är en välsignelse från honom.

Gud ger den troende en stor frihet här på jorden. Hans skapelse är god. Mycket god är den. Han har skapat den så och menade från början att den skulle vara till välsignelse för oss. Men i och med syndafallet vet vi att världen inte är perfekt och att heller inte vi som troende slipper undan frästelsen att sätta upp våra egna människobud för oss själva och för andra.

Vi måste därför påminna oss själv igen och igen om att det är endast Jesus som kan ge oss frid i sinnet och frigöra oss från syndens slaveri. Endast han kan förlåta våra synder. Bara han är vår Frälsare. Vi behöver därför inte pålägga oss själva några ytterligare bördor än dem som ändå drabbar oss pga synden.

Förlåtelse från synden betyr inte frihet till synd. Guds heliga vilja står fortfarande fast. De tio budorden vill han fortfarande att vi ska hålla och följa i våra liv. Även om vi vet att vi aldrig kommer klara av att hålla dem fullkomligt så är det ett rättesnöre som ger många goda välsignelser här på jorden om vi klarar av att följa dem.

Om vi låter bli att ljuga så slipper vi det dåliga samvetet. Om vi låter bli att döda så slipper vi att påföra oss själva och andra livslångt lidande. Det samma gäller otukt, stöld och all annan synd som drabbar vår nästa. Vi sparar oss för syndens jordiska konsekvenser.

De eviga konsekvenserna har Jesus tagit på sig eftersom endast han kan göra det. Vi har evigt liv i himmeln genom honom. Han är vår frälsning och vår salighet. Och han är orsaken till att vi kan ta emot i tacksägelse från Gud allt vad denna jord bjuder på av hans välsignelser.

Låt oss i detta nya år komma ihåg att tacka Gud för både mat och dryck, kläder och hus och hem, och make eller maka. Låt oss komma ihåg att allt detta är Guds goda välsignlser till oss som han ger oss av bara nåd, inte för att vi förtjänar det, men för att Gud älskar oss. I Jesu namn. Amen.

Låt oss be.

Vi tackar dig vår käre Gud och Far för att du ger oss allt vi behöver för att leva här på jorden. Tack för att du inte har förbjudit något av din skapelse för oss så länge vi tar emot det i tacksägelse. Låt oss alltid komma ihåg varifrån våra jordiska välsignelser kommer. Gör oss till ödmjuka och tacksamma människor som tjänar dig med det vi har fått av dig så att det blir till det bästa för alla människor. I Jesu Kristi namn. Amen.

Fullkomlig insikt

Av Øyvind Edvardsen

13 söndagen efter Trefaldighet, predikotext: 1 Tim 2:1-7.

1 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, 2 för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. 3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. 5 Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, 6 som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne, 7 och för detta vittnesbörd har jag blivit satt till härold och apostel – jag talar sanning och ljuger inte – till hedningarnas lärare i tron och sanningen.

Paulus hade blivit helt omvänd från sitt tidigare liv. Hans hjärta hade blivit helt förändrat. Tidigare förföljde han de kristna och gick till angrepp på dem. Han dödade dem och slängde dem i fängelse. Så beslutade Gud i sin allsmäktiga visdom att använda just Paulus som sitt verktyg för att nå ut med evangeliet till hedningarna. Paulus liv blev vänt upp och ner. Han gick från att förfölja de kristna till att sprida de goda nyheterna om den uppståndne Frälsaren. Efter sin omvändelse började han genast att förkunna frälsningen i Kristus.

Han tog också till sig Jesu undervisning, bland annat dessa ord som vi ser en spegelbild av i hans förmaningar till Timoteus. I Jesu bergspredikan talar Jesus bland annat om hur vi ska visa kärlek mot dem som gör oss ont. I Matteus kap 5 vers 44 säger Jesus: Älska era ovänner och be för dem som förföljer er. Dessa ord hade Paulus tagit till sig. Hans nuvarande fiender var de som tidigare hade varit hans vänner. Paulus hade nu många judiska ledare och världsliga ledare emot sig. Eftersom han förkunnade frälsningen i Jesus Kristus hade han skaffat sig många fiender. Men han sökte inte vedergällning. Han ville inte hämnas på dem.

Han uppmanar sin lärjunge Timoteus att be för alla människor. Han uppmanar honom att gå i förbön för alla. Att stiga fram Guds tron och be om nåd för alla människor, också sina fiender. 

Ordet fiender finner vi inte i dessa ord till Timoteus, men vi ser att Paulus uppmanar till förbön för kungar och alla i ledande ställning. På Paulus tid fanns det fiender till kristendomen både bland alla människor och bland kungar och ledare. Så som det också finns i dag. 

Paulus såg hur viktigt det var att få leva som kristen utan hinder från staten. Själv levde han under kejsar Nero som blev en av de värsta förföljare av de kristna som världen har sett. Nero fångade, fängslade, brände och mördade de kristna för deras tros skull. Han använde bland annat sina arenor i Rom för detta syfte, att döda de kristna.

Vi kristna har det bäst när vi får leva fria liv i våra länder. Vi har det bäst när varken staten eller andra organisationer blandar sig i våra kristna liv så att vi får föra ett lugnt och stilla liv. När vi lever så kan vi praktisera den gudfruktighet och värdighet som Gud har skänkt oss genom tron. 

Vi ska lägga märke till att Paulus uppmanar aldrig till uppror mot landets ledare, inte ens när han var förföljd och Nero brände de kristna. Paulus predikade som Jesus, att man skulle älska sina fiender och be för dem, och om nödvändigt, gå i döden för sin tro.

Paulus syfte med förböner för alla människor var att de skulle blir frälsta och komma till insikt om sanningen. Det var Guds vilja. Att evangeliet skulle få spridas obehindrat till alla människor och att de skulle ta det till hjärtat och tro Ordet. Att sprida evangeliet om frälsningen i Kristus allena till hednafolket var Paulus uppgift. Han skulle leda människor till insikt om sanningen. 

Och det var inte endast en delvis insikt, eller begränsad insikt, utan en fullkomlig insikt. Gud ville att alla människor skulle får en fullkomlig insikt om sanningen. Han ville att de skulle få veta allt om honom och om hans frälsningsplan. Gud ville att hela sanningen skulle ut till folket och att de skulle ta till sig varje bit av budskapet. Han ville ge dem en fullkomlig insikt!

Denna fullkomliga insikt handlar om att Jesus Kristus, Guds ende son, är medlaren mellan oss och Gud. Det handlar om att Gud blev människa för vår skull. Att han uppfyllde lagen i vårt ställe, att han gick i döden för våra synders skull. Att han, människan Jesus Kristus, gav sig själv till lösen i allas ställe. Han betalade priset för alla människors synder och gjorde upp för allas syndaskuld. Ingen människas synd är utesluten, allt har Jesus gjort upp för på korset. 

Det är ett fullkomligt faktum. Det är redan avklarat, det finns inget för människor att foga till Kristi offer på korset. Jesus Kristus har sonat straffet för alla dina och för alla mina synder. Om detta vittnar aposteln Paulus som blev sänd till hednafolken för att ge oss fullkomlig insikt om sanningen.

Vad är sammanhanget mellan förbön för alla människor, förbön för kungar och ledare, det lugna och stilla livet och att Gud vill att alla ska bli frälst och komma till fullkomlig insikt om sanningen? Vad är sammanhanget? 

Allt detta hänger ihop. Böner och åkallan, förböner och tacksägelser kommer från alla dem som redan har fått tron i sina hjärtan. I den första kristna tiden fick de evangeliets budskap predikat av Jesu egna lärjungar och hans apostlar som var ögonvittnen till Frälsaren. Dessa i sin tur hade lärjungar som Timoteus som de skickade vidare ut i världen för att predika evangelium. Paulus var själv utvald särskilt för att vara missionär för hednafolken.

Tron på vad Frälsaren Jesus Kristus hade gjort för dem fick de första kristna genom förkunnelsen från Guds utvalda förkunnare och missionärer. Det Ordet som författaren till Hebreerbrevet beskriver som levande och verksamt ... som skarpare än något tveeggat svärd och som tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och är en domare över hjärtats uppsåt och tankar, det har fortfarande denna kraft. Det är genom Ordets kraft som också vi kom till tro. 

Genom århundraden efter Jesus spred sig detta Ord också upp till hedningarna i norra Europa. Vi har här haft tillgång till Ordet om frälsning i över tusen år. Det har förts krig för det och inte alltid har vi i det yttre kunnat leva detta lugna och stilla liv som Paulus beskriver. 

Oro och splittring har alltid hotat Ordets förkunnelse, det har inte hotat dess inbyggda kraft, men dess spridning.

Trots 2000 års vacklande har Guds Ord bevisat sig vara stabilt och beständigt. Ja, det är mer beständigt än alla världens riken och all kungamakt. Det har överlevt alla krig, alla världsliga organisationer och alla mänskliga försök att fördunkla dess klara, entydiga budskap. Det består ännu i dag, och det kan vi tacka vår käre Gud och Fader för.

Så länge Ordet har bestått har det också funnits troende människor som har fört Ordet vidare till nästa generation och låtit sina barn döpas i Den treenige Gudens namn efter Jesu befallning. Människor har framfört böner till Gud, de har tackat honom för allt gott och bett om att få leva sina kristna liv i all gudfruktighet och värdighet. 

Dessa kännetecken beskriver de omvändas hjärtan. Det handlar om vad en som fått tron i gåva genom Ordet har för inställning i sitt hjärta. Gudfruktighet och värdighet består även om världen utanför rasar. Som troende fruktar vi Gud över allt och vill söka honom och ära honom under alla omständigheter. Vi vill leva våra liv efter Guds vilja under alla omständigheter, oberoende av hur världen beter sig. Som troende vill vi leva som ljus i världen så att flera får komma till denna fullkomliga insikt som vi fått ta del av.

En pastor har två av tre titlar som Paulus nämner om sig själv. Pastorn är både härold och lärare. Han är herden som skall vaka över sin hjord och han är lärare för att bygga upp hjorden genom undervisning så att de blir stärkt i sin tro. Detta är en pastors uppgift. Han skall genom en rätt förvaltning av Ord och sakrament skydda och vaka över hjorden samtidigt som han bygger upp den med Guds eget Ord. 

Han skall inte gå runt och stjäla får från andra herdar, det är inte hans uppgift. Han skall vinna människor med det glada budskapet om frälsningen i Jesus Kristus allena. Och att bli en del av den hjord som Gud har satt under hans omsorg är en högst frivillig sak. Men varje troende människa vill för sin egen tros skull och fortsatta goda andliga hälsa göra det klart vem som är ens egen herde. Det är viktigt att känna igen sin herdes röst, och det gör man genom att lyssna till om de Ord han talar är Guds Ord.

Den fullkomliga insikt som Gud vill att alla människor skall komma till handlar om Jesus Kristus, vår Herre. Han tog på sig vårt straff då han gick i döden för vår skull. Han gick ensam dit, för endast han kunde bära hela världens synder på sina axlar. Han ställde sig mellan oss och Gud och betalde den skuld som vi inte kan betala. 

För Jesu skull allena så har vi evigt liv i himmeln. Det är klart redan nu. Det finns ingen extra betalning från vår sida. Jesus har dött för hela världens synd. Det betyder att han har dött för var och en av er. För dig och för mig. Vi uppnår ingenting genom att försöka hålla Guds lag eller någon annan lag. Vi kommer heller aldrig klara det. Därför kan vi vila tryggt i Jesu gärningar. Han har gjort dem för oss.

Fullkomlig insikt om sanningen har den människa som genom Guds Ords kraft har fått tron i sitt hjärta och som förtröstar på Herren Jesus Kristus och hans uppfyllelse av lagen för vår skull. Det är den fullkomliga insikten: Att Jesus Kristus har friköpt oss från synden med sin egen kropp och med sitt eget blod. Amen.

Låt oss be.

Vi tackar dig vår käre Gud och Far för att du har givit oss fullkomlig insikt om sanningen om din Son Jesus Kristus. Tack för att vi genom ditt Ord har fått ta emot det glada budskapet om frälsningen i Jesus Kristus allena. Vi ber dig att du låter oss få leva lugna och stilla liv som troende i denna värld. Vi ber att vi fortfarande ska få praktisera vår tro i frihet utan hinder från varken världsliga ledare eller andra religiösa organisationer. Vi ber dig att du bevarar oss i den saliggörande tron för alltid. Amen.

Predikan i Lepplax bykyrka den 25 augusti 2013.