Allt som Gud har skapat är gott

Av Øyvind Edvardsen

Predikan över 1 Tim 4:1-5. 1 sön e trettondag. 12 jan 2014 – Lepplax.

«Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten och som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen. Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse. Det helgas genom Guds ord och bön.»

(1 Tim 4:1-5)

 

När Gud skapade jorden och allt liv på jorden så såg han att det var gott. Gud såg själv att alla delar av hans skapelse var god. Både jorden och himlen, vatten och land, träd och växter, fåglar och fiskar, alla djuren och kronan på skapelsen, människan själv. Allt detta skapade Gud med den intention att det skulle vara gott, och så blev det också. Hans skapelse var fullkomligt god på allt sätt.

Gud satte människan till at råda över skapelsen och att härska både över plantar och djur. Allt annat blev skapat för att människan skulle ha glädje av det. Det fanns inget som människan behövde hålla sig undan utöver Livets träd och trädet med kunskap om gott och ont. Allt stod till deras förfogande. Också kvinnan som Gud skapade som mannens hjälpare kunde mannen förhålla sig till. Ja, hon var skapad för honom och Gud hade bett de föröka sig och uppfylla jorden tillsammans. Hela Guds skapelse var god.

När Paulus skriver till Timoteus om vilket avfall från tron som skall visa sig i de sista tiderna så är förbud mot äktenskap och mat det som Paulus nämner. Villoandar skall förleda folk till att tro att äktenskapet är något ont och orent. Dessa samma andar vill också påstå att vissa sorters mat är orent och syndigt.

Det är hycklare som vill komma med sådana påståenden. De vill framstå som religiösa och rena och fina och framföra dessa förbud som om det vore en ny serimoniallag. Utifrån vill det se ut som att dessa villoandar talar ord från Gud, medan de i verkligen är de värsta lögnare som lägger ett ok på människor som Gud aldrig har placerat där.

Det är Guds Helige Ande som talar tydligt om att detta skall hända i de sista tider. Gud avslöjer villoanderna och låter Paulus upplysa folket om vad som väntar dem. Och det råder ingen osäkerhet kring vad som ska hända i samband med att människor avfaller från tron, de kommer att låta sig villseleda av dessa villoandar och onda andar. Och vi vet vem som är deras ledare, det är Satan själv.

De sista tiderna som Paulus skriver om existerade redan då han skrev till Timoteus. Inte bara levde de nytestamentliga kristna i de sista tiderna, de var också mycket medvetna om det. De förstod att läsa tecken, de vissta att eftersom Messias hade kommit till jorden så levde de också i de sista tiderna. Också de kristna i Efesos där Timoteus befann sig förstod att Paulus talade både om nutid ock framtid när han talade om vad som skulle hända.

Omedelbart efter Jesu himmelsfärd började det råda kaos och oordning bland de kristna. Falska lärare och hycklare som styrdes av villoandar fanns redan bland de kristne och försökte vilseleda dem. De kom som vargar i fårkläder. Och den falska lära de spredde omkring sig är den falska lära vi finner i alla världens religioner förutom den kristna och som tiltalar alla syndiga människor: nämligen gärningslära. Villoandarna predikade ett för den syndiga människan mycket enkelt budskap: Du skall, du skall inte. Du får göra, ock du får inte göra.

Det finns egentligen endast två religioner här på jorden: Det är den som lär frälsning genom nåden allena för Kristi skull, ock den som lär frälsning genom egna gärningar. Av någon anledning så vill människan gärna bidra till sin egen frälsning, vi vill gärna göra något själv. 

Genom att observera oss själv och världen runt omkring oss så ser vi att allt inte står bra till. Då är det en enkel lösning att sätta upp en rad med förbud ock regler över vad man får göra eller inte får göra här i livet. Den syndiga människan tror nämligen att han kan överhålla sina egna regler. Men han innser snabbt att inte heller dessa människobud klarar han av att överhålla.

Världen är full av människobud som liknar på det avfall Paulus beskriver. Katolska kyrkan kräver fortfarande celibat för sina präster med de fruktansvärde konsekvenser det får för deras sexualdrift. Både griskött och nötkött anses som orent och är förbjudit i många stora religioner på jorden. I sin iver efter gudfryktigt levende så är också alkohol förbjudit i många pietistiska krätser.

Även kristna människor faller för frästelsen att införa människobud för sig själv och andra. Man försöker hålla sig undan vissa sorters mat eller dryck pga yttre orsaker, som till ex att eftersom människor svälter ett ställe i världen så kan vi inte äta här. Eller man inbillar sig att vissa djur har mer känslor än andra och därför vägrar man äta dem för att tillfrädsstäalla sitt eget samvete.

Alla människor har dåligt samvete eftersom alla människor er född i synd. Det förändrade sig inte avsevärt då vi blev Guds barn i dopet och fick tron planterat i våra hjärtan genom Den Helige Ande. Innan omvändelsen hade vi dåligt samvete pga lagen som talade i våra hjärtan. 

Också efter vår omvändelse, efter vårt dop, har vi dåligt samvete pga lagen. Ja, efter att vi fått tron i våra hjärtan har vi mest sannolikt ännu dåligare samvete. För vi ser vår synd tydligt samtidigt som vi ser vårt eget fördärv och oförmåga att rätta till våra brister.

Skillnaden mellan att vara troende eller icke-troende består inte i att den ena har dåligt samvete, medan den andre inte har det. Nej, skillnaden består i vem vi söker vår hjälp i för att få renat vårt samvete. Den icke-troende söker hjälp i sig själv och sina egna goda gärningar och överhållelse av människobud.Den troende söker sin hjälp hos Jesus och hans rättfärdriggörande verk för oss och för våra synder.

Den som genom dopet fått tron i hjärtat kan gå till Jesus med sitt dåliga samvete och få förlåtelse för sina synder. Det är den stora skillnaden mellan den troende och den icke-troende.

Så, tänker någon orolig själ, då kan liksom människan göra vad han vill så länge han ber om förlåtelse, är det så? Nej, inte alls. Frälsning från synden är inte det samma som tillåtelse till att fortsätta i synden. Men allt kommer i sin ordning, och helgelsen kommer inte först. Det första som händer är att Jesus rättfärdiggör oss. Han gör oss rättfärdiga genom sitt eget fullkomliga liv och genom sin död och uppståndelse.

Genom Jesus Kristus, Guds egen Son, och han verk, är vi rättfärdiga i Guds ögon. Denna rättfärdighet leder i sin tur oss till att vilja leva heliga liv. Dvs vi söker att göra och leva så som det behagar Gud ut av tacksägelse till honom. Och hans vilja får vi veta om i hans eget ord, i Bibeln.

I sitt Ord berättar Gud om för oss hur han vill att vi ska leva. Han berättar om för oss vad som behagar honom och vad som han inte har behag i. Bland annat så berättar han om att hans skapelse står till vårt förfogande. Allt som han har skapat är gott. Men det viktiga för oss som troende är inte att vi har total frihet till att göra vad vi vill, men att vi kan ta emot allt som Gud har skapat i tacksägelse och i bön.

På det sätet helgas allt som han har skapat. Det viktiga för oss är att komma ihåg var vi får vår mat ifrån, vem det är som egentligen skänker oss mat varje dag, fast vi själv har köpt den i affären. Gud vill att du skall tacka honom för den mann eller hustru som han har skänkt dig och komma ihåg att det är en välsignelse från honom.

Gud ger den troende en stor frihet här på jorden. Hans skapelse är god. Mycket god är den. Han har skapat den så och menade från början att den skulle vara till välsignelse för oss. Men i och med syndafallet vet vi att världen inte är perfekt och att heller inte vi som troende slipper undan frästelsen att sätta upp våra egna människobud för oss själva och för andra.

Vi måste därför påminna oss själv igen och igen om att det är endast Jesus som kan ge oss frid i sinnet och frigöra oss från syndens slaveri. Endast han kan förlåta våra synder. Bara han är vår Frälsare. Vi behöver därför inte pålägga oss själva några ytterligare bördor än dem som ändå drabbar oss pga synden.

Förlåtelse från synden betyr inte frihet till synd. Guds heliga vilja står fortfarande fast. De tio budorden vill han fortfarande att vi ska hålla och följa i våra liv. Även om vi vet att vi aldrig kommer klara av att hålla dem fullkomligt så är det ett rättesnöre som ger många goda välsignelser här på jorden om vi klarar av att följa dem.

Om vi låter bli att ljuga så slipper vi det dåliga samvetet. Om vi låter bli att döda så slipper vi att påföra oss själva och andra livslångt lidande. Det samma gäller otukt, stöld och all annan synd som drabbar vår nästa. Vi sparar oss för syndens jordiska konsekvenser.

De eviga konsekvenserna har Jesus tagit på sig eftersom endast han kan göra det. Vi har evigt liv i himmeln genom honom. Han är vår frälsning och vår salighet. Och han är orsaken till att vi kan ta emot i tacksägelse från Gud allt vad denna jord bjuder på av hans välsignelser.

Låt oss i detta nya år komma ihåg att tacka Gud för både mat och dryck, kläder och hus och hem, och make eller maka. Låt oss komma ihåg att allt detta är Guds goda välsignlser till oss som han ger oss av bara nåd, inte för att vi förtjänar det, men för att Gud älskar oss. I Jesu namn. Amen.

Låt oss be.

Vi tackar dig vår käre Gud och Far för att du ger oss allt vi behöver för att leva här på jorden. Tack för att du inte har förbjudit något av din skapelse för oss så länge vi tar emot det i tacksägelse. Låt oss alltid komma ihåg varifrån våra jordiska välsignelser kommer. Gör oss till ödmjuka och tacksamma människor som tjänar dig med det vi har fått av dig så att det blir till det bästa för alla människor. I Jesu Kristi namn. Amen.