Av Ola Österbacka
Annandag jul är martyrernas dag. Så nära står krubban och korset varandra. När fridsfursten hade kommit till jorden fick det rytande lejonet fart och sökte vem han kunde sluka. En kort tid efteråt skulle oskyldiga späda barn i Betlehem ge sina liv för att en maktgalen kung var rädd för sin makt.
I dag lever vi relativt tryggt i våra nordiska länder, långt från terror och martyrdöd. Annorlunda är det i andra delar av världen.
Vi kan ta del av de villkor som kristna bröder och systrar lever under genom en krönika i Skånska Dagbladet (Skånskan), där den förre utrikeskorrespondenten vid Sveriges Radio, Kjell Albin Abrahamson initierat beskriver hur situationen för de kristna har utvecklats i många av arabländerna. Det som kallades den arabiska våren har för de kristna förvandlats till dödens höst, skriver han.
Några siffror: Antalet mördade kristna har i år stigit till ca 105 000 människor. Tolv kristna människoliv släcks per timme, de flesta i Mellanöstern, de kristnas urhem.
Samtidigt är detta en icke-nyhet i våra länder. Man talar om tolerans och att bekämpa islamofobim, men denna hemska sanning noterar man knappt. Abrahamsson citerar Lennart Berntson som i senaste numret av tidningen Axess skriver: ”Begreppet islamofobi har blivit ett instrument för att brännmärka dem som försvarar den västliga demokratin och samhällsformen mot islamistiska angrepp.”
Att konvertera från islam till kristendom är förenat med dödsstraff i Iran, Saudiarabien, Afghanistan, Sudan och Jemen. Ändå väljer hundratusentals muslimer varje år att bli kristna.
När Petrus och Johannes hade släppts fria från fängelset med ett strängt förbud att tala eller undervisa i Jesu namn var deras svar: ”Vi för vår del kan inte tiga med vad vi har sett och hört.” Samma frimodighet ledde Stefanus till martyrdöden, som vi minns denna dag. Må Gud ge också oss frimodighet att vittna om vår Frälsare oberoende av vad det kostar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar