Är vi kärlekslösa eller intoleranta när vi förkunnar att den som inte dyrkar den treenige Guden dyrkar i själva verket en falsk gud eller en gud som inte existerar?
Jakob säger: Den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder. (Jak 5:20)
Vi stämplar inte en förälder som kärlekslös som varnar barn för fara. Att visa på ett lärofel som kunde fördöma någon till en evighet utan Gud är inte kärlekslöst eller intolerant. I själva verket kan det rädda någon från evig död.
På den yttersta dagen skall alla människor som lever eller någonsin har levat böja sig inför Jesus från Nasaret och bekänna att han är den sanne Guden och Herren. (Fil 2:10, 11) De som har trott på honom kommer att göra detta med glädje och välbehag. De som inte har känt honom eller har förkastat honom kommer att göra det med skräck och sorgsenhet.
Hur viktigt är det inte att vi för fram den enkla sanningen som Jesus uttalade i Joh 17:3: ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
På den yttersta dagen kommer ingen att stämpla sanningen att det inte finns någon annan Gud än den treenige Guden, som kärlekslös eller intolerant. Det kommer helt enkelt att vara klart för alla att detta är den sanning som ger evigt liv.
Texten är ett smakprov från This we believe – Questions & Answers (WELS) som är under översättning till svenska. Återges med tillstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar