Hur kan vi förklara Treenigheten som tre personer och fortfarande en Gud på ett begripligt sätt?
Gud är helt unik. Vi kan inte göra någon fullkomlig jämförelse mellan honom och någonting som vi har sett eller upplevt här i världen. Inget skapat kan avbilda den oskapade, treenige Guden så att det mänskliga sinnet blir tillfredsställt. I själva verket slutar alla som vill försöka förklara treenigheten antingen med tre gudar eller med att reducera Kristus och den helige Ande till saker som är ringare än Gud (som Jehovas Vittnen lär).
Gud har uppenbarat för oss en underbar glimt av vem han är, inte för att stilla vår nyfikenhet så att vi kan begripa honom utan för att frälsa oss. Förvånar det oss att det finns sanningar om vår oändlige Gud som övergår vår mänskliga fattningsförmåga?
Skillnaden mellan Gud och oss är till exempel oändligt mycket större än den mellan en förälder och ett litet barn. Det bästa svaret är att, som ett litet barn, förundra sig över undret med Guds väsen och natur. Ett litet barn förstår inte föräldern men litar, i bästa fall, helt enkelt på att föräldern bryr sig om och beskyddar det.
Vi bekänner med psalmsångaren: HERRE, mitt hjärta är inte högmodigt, mina ögon är inte stolta. Jag umgås inte med stora ting, med sådant som är mig för svårt. Nej, jag har lugnat och stillat min själ som ett avvant barn hos sin mor. Som ett avvant barn är min själ i mig. (Ps 131: 1-2)
Texten är ett smakprov från This we believe – Questions & Answers (WELS) som är under översättning till svenska. Återges med tillstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar