Den rätta nyttan av Kristi lidande och död

Av Hans Ahlskog

En kristen har orsak till stor glädje i dessa tider. Vi firar åter en gång stilla vecka och påsk, till minne av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Påskhögtiden innebär en del lediga dagar med möjlighet till bibelläsning och betraktelse av den heliga historien. Men vad är det egentligen vi skall glädjas över? Vilken nytta medförde egentligen Kristi lidande och död?

En del säger att Jesus led någon typ av martyrdöd. Hans budskap var det sociala evangeliets budskap, fred på jorden, rättvisa och jämlikhet. Men det patriarkala ledarskapet trodde inte på en sådan modell och de förföljde honom ända till döden. Jesus dog för det han trodde på, det vi numera kallar för martyrskap. Jesus blev missförstådd. Han hade från början tänkt upprätta ett jordiskt rike, men människorna fattade inte galoppen. Så han måste avbryta operationen och ta comeback senare (dispensationalism).

Andra säger att Jesus kände sympati (medlidande) med oss. Människor får ju lida ofantligt mycket i vår värld och Jesus tog då på sig samma lidanden för att dela dem med oss. Till saken hör att vi människor lider för våra egna synders skull och vi kan nog inte lida mer än vi har förtjänat. 

”Jesus med oss”, säger man. Det betyder att han delar våra lidanden och också vår död. Han vill göra det lättare för oss. Det är visserligen sant att Jesus kände och känner medlidande även med människors timliga nöd (Luk 7:13; Mark 1:41), men detta var inte orsaken till att han kom till jorden. 

Det fanns ett tillfälle då han verkligen kände sympati med människorna och det var när han såg hur vilsegångna de var andligt sett (Matt 9:36). Han gav dem tid och undervisade dem grundligt (Mark 6:34).

Men hur är det egenligen? Vad säger Bibeln och de kristna? Vilken är nyttan med Kristi lidande och död?

Det första vi skall säga är att Gud inte sände sin som hit till världen för att ”sympatisera” med oss, utan för att var och en som tror på honom inte skall förgås, utan ha evigt liv. (Joh 3:16)

Ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder. (Matt 1:21)

Detta är hans mission (Apg 5:31).

Orsaken till att han måste dö var våra synder. 

Se Guds Lamm som tar bort världens synd. (Joh 1:29)

Han skulle inte ta dem på sig och bära kring dem ett litet tag, d.v.s. hjälpa oss att bära vår skuld och våra skuldkänslor. Utan han skulle ta bort synden.

Och våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. (1 Petr 2:24)

”Kristus med oss, i lidande och död”. Det är den moderna människans teologi. ”Kristus istället för oss, i lidande och död”, det är Kyrkans teologi.

Människosläktets stora problem var dess synd. Detta problem var så stort att Gud själv måste ta sig an det. Och han gjorde det.

Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. (Rom 5:6)

Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. (Rom 5:8)

Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. (Gal 1:13)

Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem. (2 Kor 5:15)

Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe. (1 Tim 2:5-6)

... Jesus, Kristus, som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande, onda tidsåldern. (Gal 1:3-4)

Om detta handlar evangelium. Alltså det riktiga evangeliet. Inte det sociala, det falska, utan det verkliga evangeliet.

Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och står fasta i, och genom vilket ni blir frälsta. Jag vill påminna er om orden som jag förkunnade, om ni nu håller fast vid dem. Annars var det förgäves att ni kom till tro. Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna. (1 Kor 15:1-4)

Blogg i Kyrkpressen 20.3.2008.